holfeltelin

Idag har man varit lagomt orolig gällande katastrofen borta i New York... Särskilt när man skriver till Courtney, ringer henne på Skype och allt utan svar. Slutade med att jag tokringde henne och äntligen svarade hon! Sikken lättnad. Hon bor i Brookyn, vilket inte är lika drabbat som vissa andra ställen i New York. Hon berättade att Long Island låg under vatten.... Och att hennes pojkväns lägenhet i en annan del av New York troligtvis är totalt översvämmad.... Fy fasen säger jag bara. Träd ligger på husen, på bilar och det är totalkaos. Min lilla Courtney....! :( Vet inte vad jag skulle göra om nått skulle hända henne. Det är ju trots allt en del som dött och som skadats allvarligt...

 

Det ryser i kroppen på mig när jag tänker på att jag kunde varit mitt uppe i allting, och totalt fast där borta... Jag och Courtney snackade för ett tag sen om att jag skulle komma och hälsa på henne under Halloween, eftersom Halloween är sån stor grej och coolt där borta. TÄNK om jag hade åkt. Jag hade varit mitt uppe i kaoset, inte kunnat ta vara på vistelsen och inte kunnat tagit mig hem.... Och rädslan. Och oron. Tacka gudarna för att min vistelse inte blev av.

 

Skypeade nyss med Courtney och fick se lite hur det såg ut ute - mörkt, dystert och inte en käft på gatorna. Bilar, träd och stolpar huller om buller. Men hon mår bra. Hennes kille mår bra. Tack gode Gud.

 

Nu ska jag lägga mig och kolla på en film och förhoppningsvis somna i god tid! :)