holfeltelin

3 december 2010, jag minns det som igår. Jag satt på jobbet då jag fick ett samtal, ett av dem jobbigaste samtalen jag någonsin haft. Jocke är död... Jag klarade inte av att vara kvar på jobbet, gick hem och hela den dagen var jag i chocktillstånd. Det är nu ett år sen, men det känns som det var några få månader sen.

För er som inte kände honom så var Jocke den finaste, snällaste och mest omtänksamma personen man kan tänka sig existera. Han går faktiskt inte att beskriva med ord, har aldrig stött på någon så "perfekt" och kommer nog aldrig göra det. Han betydde väldigt mycket för mig och för alla oss andra, han var som en skyddsängel, en omtänksam extrapappa och allt han gjorde gjorde han för att få oss att må bra. Tyvärr mådde han inte själv bra.