Nobody said it was easy

Insåg just att helgen som varit var sista helgen som jag bor i denna lägenhet. Usch, vad läskigt. Det händer verkligen. Inte förrän nu känner jag att de verkligen händer. Det här var min första egna lägenhet och det kommer kännas skumt att lämna över den till någon annan. Som med sin allra första stora kärlek. Första kommer alltid vara första.

Men man kan inte sitta med arslet fastklistrat på samma ställe hela livet. Jag ser fram emot att flytta till London och jag ser fram emot att börja om på ruta ett där och även i en annan lägenhet den dagen jag kommer tillbaka till Sverige.

Den här lägenheten har jag delat många stunder med, skratt som gråt. Jag vill gråta bara jag tänker på det. Tusentals minnen som jag alltid kommer att bära med mig, men vissa som jag önskar kunde försvinna. Minnen av kärlek, sorg, skratt och lycka. Att lämna ifrån mig nycklarna till en annan och låta någon annan bygga vidare på minnen i denna lägenhet är nog bäst, likaså att jag lämnar minnena bakom mig och lever vidare. På ruta ett.

Jag kommer gråta när jag låser ytterdörren sista gången. Och när jag låser dörren kommer jag låsa in många av minnena, för jag vill inte minnas. Det gör för ont. Men jag säger som rubriken. Ingen har sagt att livet skulle vara enkelt.

Det här med flytten känns läskigt, men genom hela livet har jag tagit de enkla utvägarna. Jag har gjort så som folk har sagt, för att det inte skulle uppstå bråk. Jag stannade kvar hos min pojkvän fastän jag var olycklig, för jag var rädd för ensamheten. Jag har aldrig vågat tagit ett stort steg, jag har alltid varit feg, alltid trott att jag inte klarar av saker på egen hand. Jag har aldrig gjort något som jag varit rädd för, aldrig gjort något för att utvecklas. Nu är det min tur att ändra på det, för jag vet en sak - att jag lyckades ta mig ur mitt olyckliga förhållande. Jag tar steget, för det här är mitt liv och jag vill bevisa för mig själv att jag är stark och att JAG KAN SJÄLV.

Kan slå vad om att många känner igen sig av hur jag känner, eller hur?

Fierce and love

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0